Utställning: ”Vad är risungar? Vilka av oss är egentligen risungar?”
Risungar är en äldre benämning för oäkta barn, de som är avlade i riset. De utsatta och de osynliga. En ofta återkommande titel i Anita Kärrmans verk. Hon bor och är verksam med sin konst i Umeå och Pauträsk, en by i södra Lappland. Framför allt arbetar hon med akvarell men även installationer.
Läs mer om Anitas konstnärskap:
Frågor om kvinnors och barns utsatthet förr och nu och konstens förmåga att överbrygga och låta betraktaren ta vid med sin egen berättelse, är bärande teman i mitt arbete.
Det personliga i oss har formats av de gener som tidigare generationer gett oss samt den omgivning vi vuxit upp i. Själens glädje och sorg, längtan och behov utgår från våra inre vävda trådar och mönster.
Genom mitt arbete försöker jag förstå mig själv tydligare.
Jag söker mitt eget ursprung, min egen gömda historia. Den som inte är nedskriven och inte går att återfinna i arkiv eller datafiler.
Material med någon form av symbolvärde används i installationerna. Materialet och föremålen är begagnade, har sitt eget förflutna och bidrar med sina hemligheter.
Personer på ett fotografi kan få fungera som utgångspunkt till en målning. De avbildade individernas ursprung eller omgivning är helt okänd för mig men jag vet att de, liksom vi alla andra bär sin historia. Kanske inte helt olik min egen.
I grunden har vi alla erfarenheter av vad det är att vara människa. Tolkningar av min konst växer ut från betraktarens egen bakgrund, av vad som skett i dennes liv. På så sätt förs berättelsen vidare.
