Leran som material och möjlighet fascinerar mig. Lerans förmåga att reflektera mötande material och skapa texturer, sättet som leran speglar mina händer och förmår att frysa stunden använder jag mig medvetet av på olika sätt i mitt arbete.
I min konstnärliga praktik jobbar jag mycket med det drejade bruksgodset där jag undersöker ytans textur och bränner i reduktionsugn där syret avlägsnas ur glasyrerna och skapar nya effekter.
Sedan länge har jag också jobbat att med lerans hjälp utforska min relation till en förälder som gick bort för många år sedan. Här blandas avlägsna minnen med nya insikter i lerform.
Båda delarna visas under utställningen på Sjungaregården.
